Veckans klipp

Kundvagn

Visa priser: inkl. moms / exkl. moms

Produktkategorier

Egenvårdsprodukter

Erbjudanden

Hälsokost

Litteratur

Naturläkemedel

Naturlig hud- & kroppsvård

Presenttips

Sport & Fitness

Informationsdatabas

Topp 9 sålda varor

Kundtjänst - Näringslära

Betalning

Näringslära

Kort näringslära
Ät varierat. Generellt äter vi i Sverige för lite frukt, grönsaker och fibrer och för mycket fett.

Bäst mår du om du äter tre huvudmål mat varje dag; frukost, lunch och middag och tre mellanmål; förmiddag, eftermiddag och kväll.
Tallriksmodellen är en bra metod: Tre fjärdedelar ska vara mat från växtriket. Av detta är hälften potatis (eller matvete, pasta eller ris) och bröd, och andra hälften är grönsaker och gärna en frukt. Resterande fjärdedelen är kött, fisk, ägg eller baljväxter. Hur mycket du äter bestäms av hur hungrig du är, men behåll proportionerna.


Kolhydrater
Ät mycket bönor och linser, grovt bröd, fullkornspasta, råris och grönsaker. Kolhydratrik mat innehåller mycket fibrer och håller dig mätt länge.
Kolhydrater finns också i sockerrika produkter; vitt bröd, kakor, godis, saft och läsk. Men det är mat som bara gör dig mätt och pigg för stunden, du blir snabbt hungrig eller sugen igen.


Protein
Proteiner är byggstenar i vår kropp och nödvändiga för att bygga upp muskler och vävnad. Förutom i kött, fisk och mejeriprodukter finns bra proteiner i sojabönor och andra baljväxter som till exempel linser. Gryn och mjöl, ris, potatis och grönsaker är andra proteinkällor.


Fett
Ibland kan jakten på att minska fettintaget bli lätt hysterisk. Det talas inte så mycket om att kroppen faktiskt behöver fett, till exempel för att vi ska kunna tillgodogöra oss vissa vitaminer och att det finns fettsyror som kroppen måste ha. Men välj rätt fettkällor, dra ner på det mättade till förmån för det omättade fettet.
Man kan se på ett fett om det innehåller mycket mättat eller omättat fett. Mättat fett är hårt i rumstemperatur, till exempel smör. Flytande eller mjukt fett, som olja, innehåller mer omättade fetter.


Vitaminer

  • A-vitamin behöver vi för att växa, se bättre och är bra för vår hud och våra slemhinnor. A-vitamin finns i mjölk, smör och margarin. A-vitaminet behövs för att reglera nivån av kalcium (kalk) i kroppen, så att skelett och tänder får det de behöver. Provitaminer, ett slags förstadium till A-vitamin, finns i gröna och gul/röda grönsaker. Vitamin A är ett fettlösligt vitamin och kan lagras i kroppen. Ät grönsakerna lättkokta tillsammans med aioli eller något annat tillbehör som innehåller fett eftersom kroppen då lättare tar upp vitaminet.
  • B-vitamin behövs för att nerver och muskler ska fungera. Vitaminet finns i kött och fisk, i ärtor, bönor och i spannmålsprodukter. B-vitamin liksom C-vitamin är vattenlösliga. Det innebär att kroppen inte kan lagra vitaminet och att det helst ska tillföras kroppen varje dag. Undantaget är ett av B-vitminerna; B12 som kan lagras i levern. B12 är ett viktigt vitamin som främst finns i kött, fisk, ägg och mjölk samt i liten mängd i mjölksyrejästa grönsaker och i vissa alger.
  • C-vitamin finns det mycket av i citrusfrukter, kiwi, svarta vinbär, jordgubbar, blomkål, vitkål och broccoli. C- vitamin är tillsammans med E-vitamin och selen en viktig så kallad antioxidant. Antioxidanter förstärker kroppens eget skydd mot sjukdomar. C-vitamin är ett vattenlösligt vitamin. Koka grönsaker i lite vatten, låt potatis vara oskalad och undvik varmhållning. Då behåller de sin näring bättre.
  • D-vitamin behövs för att ska kroppen kunna tillgodogöra sig kalk. Vitaminet finns i kött, fisk, mjölk och smör. Provitamin till D-vitamin finns i grönsaker, de lagras i huden och utvecklas med hjälp av solens strålar till D-vitamin.
  • E-vitamin finns i lax, oljor, nötter, mandlar, vetegroddar och avocado. E-vitamin är liksom C-vitamin en antioxidant och ett fettlösligt vitamin.
  • K-vitamin finns i mörkgröna bladgrönsaker. Vitamin K behövs för att blodet ska kunna koagulera. Är ett fettlösligt vitamin.

Mineraler
  • Järn är ett av de många mineraler vi behöver. Järnbrist är relativt vanligt hos tonårstjejer och kvinnor. Symptomet är bland annat trötthet och känslighet för infektioner. För vegetarianer och veganer är det fullkornsprodukter, gröna grönsaker, baljväxter samt torkad frukt som gäller för att få ett bra intag av järn.
  • Kalcium är viktigt för musklernas funktion, för ett starkt skelett och för starka tänder. Den viktigaste kalciumkällan är mjölk och mjölkprodukter. Äter du inte mejeriprodukter kan du istället rikta in dig på gröna grönsaker som broccoli och spenat.
  • Zink finns i betydande mängder i kött, krabba och bönor. Zink behöver vi bland annat för att kunna bilda proteiner samt för sårläkning.
  • Selen är en antioxidant. Den främsta källan är kött, fisk och skaldjur.

Källa: Livsmedelsverket

____________________________________________________________________________________________________________________________________

Tallriksmodellen
Tallriksmodellen hjälper dig att ge måltiden rätt proportioner. Den består av tre delar:
potatis, ris eller pasta – denna del fyller en stor del av tallriken
grönsaker, rotfrukter och frukt – denna del är lika stor som den förra
kött, fisk, ägg, bönor – detta är den minsta delen av tallriken

Om man förbrukar många kalorier kan man antingen äta mer av allt på tallriken eller ersätta en del av grönsakerna med mer potatis eller bröd. Om man däremot vill minska på intaget av kalorier kan man minska allt på tallriken eller ersätta en del av potatisen och brödet med grönsaker.


____________________________________________________________________________________________________________________________________

Energibehov
Energi får du från fett, kolhydrater och protein. Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Även alkohol ger energi; betydligt mer energi än från motsvarande mängd av protein och kolhydrater.
  • En vuxen man behöver ca 11,5 MJ (2700 kilokalorier) varje dag.
  • En kvinna behöver ca 8,5 MJ (2000 kilokalorier).
Energienheter:
Energi kan uttryckas i både kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal). 1 megajoule (MJ) är 1000 kJ.

1 kJ = 0,24 kcal
1 kcal = 4,2 kJ

Energiinnehållet i
1 gram fett = 38 kJ
1 gram protein = 17 kJ
1 gram kolhydrat = 17 kJ
1 gram alkohol = 29 kJ

____________________________________________________________________________________________________________________________________


De vanligaste livsmedelsgrupperna


Grönsaker

Energi- och näringsvärde i grönsaker varierar mycket. De flesta ger lite energi, men mycket vitaminer och mineraler. Dessutom innehåller grönsaker mycket kostfibrer. Energin kommer främst från kolhydrater (stärkelse och olika sockerarter) eftersom fetthalten ofta är låg.

Baljväxter innehåller relativt mycket protein. Alla grönsaker, utom torkade ärter och bönor, innehåller vitamin C, fast mängden varierar en del. Paprika och kål är särskilt rika på vitamin C.

Frukt och bär
Frukt ger lite energi och innehåller framför allt olika sockerarter, men också pektin som är en kostfiber. Vitamin C är vanligt och då främst i citrusfrukter, kiwi, svarta vinbär, nypon samt jordgubbar och andra bär. Många frukter och bär innehåller också vissa B-vitaminer, karoten och kalium.

Potatis och rotfrukter
Potatis och rotfrukter innehåller kolhydrater som ger energi. Potatis ger även vitamin C, vissa B-vitaminer, kalium och kostfibrer. Proteinhalten är låg, men proteinet har hög kvalitet. Morötter innehåller mycket karoten som i kroppen omvandlas till vitamin A.

Bröd, mjöl och gryn
Produkterna är en viktig energikälla. De innehåller mycket stärkelse. Sädesslagen ger även protein, mineralämnen, vitaminer och kostfibrer. Fetthalten är låg.

Fullkornsprodukter är viktiga källor till bl.a. kostfibrer, järn, zink och olika B-vitaminer.

Matfett
Matfett (smör, margarin och matolja) är vår viktigaste fettkälla. Matfetter ger energi, A-, D- och E-vitaminer samt vissa livsnödvändiga fettsyror. Smör och hårda margariner innehåller mycket mättade fettsyror och varierande mängder transfettsyror (bildas naturligt hos idisslare men kan även tillverkas vid industriell härdning av omättade fettsyror).

Matoljor och bordsmargariner har relativt hög halt omättade (enkelomättade och fleromättade) fettsyror. Dessa produkter är även rika på vitamin E. Margarin och vissa oljor berikas med vitamin A och D.

Mjölk och mjölkprodukter
Mjölk innehåller högvärdigt protein, viktiga mineralämnen, vitaminer och fett (hög halt mättade fettsyror). Mjölk och ost är viktiga kalciumkällor, men ger även mycket fosfor, jod, zink och kalium. De viktigaste vitaminerna är A och B. Lättfil, lättyoghurt, mellanmjölk och mellanfil är berikade med vitamin A och D.

Energiinnehållet varierar mellan de olika produkterna. Yoghurt med frukt eller sylt innehåller socker som ger ett högre energiinnehåll. För den som vill minska på energiintaget finns många magra mejeriprodukter att välja bland.

Kött, fisk och ägg
Dessa livsmedel är rika på högvärdigt protein. Fetthalt och fettsammansättning varierar. Lamm- och nötkött innehåller mycket mättat fett. Gris och kyckling innehåller mer enkelomättat och fleromättat fett. Feta fiskar är särskilt rika på fleromättade fettsyror (omega 3 fettsyror). I kött finns fler olika B-vitaminer, järn, zink och selen - dessa tre mineralämnen förekommer särskilt mycket i lever, blodmat, njure och viltkött. Lever och äggula innehåller rikligt av vitamin A.

Feta fiskar - t.ex. lax, strömming och makrill - är viktiga källor för vitamin D, jod och selen. Ägg innehåller höga halter av högvärdigt protein. Gulan dessutom fett, vitamin A och E samt kolesterol.

Socker
Rent socker ger enbart energi och saknar vitaminer, mineraler och kostfibrer. Många sockerrika livsmedel innehåller dessutom mycket fett.

Honung består främst av socker och mycket små mängder av vitaminer och mineralämnen. Farinsocker, sirap och råsocker kan jämföras med vitt socker.

Källa: Matverket - fakta om maten och hälsan, SLV.